Sollerö Gemensamhetsskogs samfällighetsförening förvaltar fastigheterna Bengtsarvet s:1 och Mångbrofastigheten,Gesunda 159:1
Bengtsarvet s:1,Gemensamhetsskogen,består av ca 1800 ha mark. Den skapades under det Laga skifte som påbörjades på 1940-talet och avslutades 1979. Nästan alla enskilt ägda jordbruksfastigheter avstod mark. Bolagen valde att inte delta i denna samfällighet. Delägarfastigheterna fick ett andelstal i Gemensamhetsskogen som stod i proportion till sitt markavstående. Det finns drygt 400 stycken delägarfastigheter.

Det viktigaste skälet till att bilda Sollerö Gemensamhetsskog var att bönderna ville skapa resurser för att täcka kostnader för åtgärder till deras gemensamma nytta. Delägarna har under de senaste åren även i viss utsträckning satsat resurser i saker som är till nytta för socknen i allmänhet.

Fastigheten, som har ett virkesförråd på drygt 150000 m3sk, är belägen inom de ungefärliga hörnpunkterna Oxtjärn, Seliträdberget, Bladtjärn och Rossberg (se karta). Höjdläget varierar mellan 300-600 m.ö.h. Fastighetens topografi kan beskrivas som bitvis mycket kuperad. Storblockiga partier finns att hitta på hela fastigheten, likaså är hällmarker, myrar och surdråg jämt fördelade. Boniteten är på en medelnivå och för trakten i övrigt normal. Hela fastigheten är brandpräglad, stubbar med brandljud är vanligt förekommande.

Ett större sammanhängande myrområde finns i den centrala delen i norr. Ett väl planerat nät av skogsbilvägar genomkorsar fastigheten. Åldersmässigt uppvisar Bengtsarvet s:1 en ganska vanlig företeelse i dessa trakter – en stor andel skog i de yngre och äldre åldersklasserna. Däremot saknas åldersklasserna runt ”medelåldrarna”.

Bortsett från normalt brukande av skogen på hela fastigheten kan man inte hitta någon större kulturpåverkan förutom ett antal spridda kolbottnar. Ristningar i en högstubbe är minne från när platsen på Skuruberg använts som ”sovol”, viloplats vid vallning. De större myrarna har brukats som vanligt i äldre tider genom myrslåtter och torvtäkt. Ett område, Malibambo, har en mycket intressant kulturhistorisk bakgrund. Sägnen om Malin, från tiden för Digerdöden, torde vara bekant för de flesta Solleröbor. Området vid och omkring Malibambo sköts med extra stort hänsynstagande.

Vid en inventering som Skogsvårdsstyrelsen gjort hittades en nyckelbiotop och ett större område med speciella naturvärden och delvis av nyckelbiotopskaraktär.Nyckelbiotopen hade signalarter och rödlistade arter såsom ullticka, korallblylav, skrovellav och lunglav.

Mångbrofastigheten, som förvärvades 1980, består av kvarnbyggnad, bostadshus och ekonomibyggnader. Avsikten var att bevara en av endast två kvarvarande kvarnar i socknen. Den andra är skvaltkvarnen Viks- och Skräddarkvarn. Vi upprätthåller fortfarande möjligheten att mala sin säd där! En omfattande renovering av fastigheten skedde omedelbart efter förvärvet.
Samfällighetsföreningen leds av en styrelse på sex personer, som ansvarar för driften och verksamheten. Dessa samt suppleanter och övriga förtroendepersoner utses på föreningsstämmor, som äger rum en gång per år.

Skogen sköts med rationella och effektiva metoder för att ge en god avkastning. Detta utan att ge avkall på en god hushållning och med hänsynstagande till flora och fauna. Skogsfastigheten är certifierad och sköts med hjälp av en naturvårdsanpassad skogsbruksplan. Naturvårdshänsynen överstiger med råge de nedre gränser som krävs enligt skogsvårdslagen och regelverket för certifieringen. Skogen skall skötas på ett sådant sätt att den i framtiden förhoppningsvis kan generera ännu högre avkastning för kommande generationers skogsägare. Den äldre tallskogen har de senaste årtiondena gallrats på ett sådant sätt att det vid kommande slutavverkningar skall bli en hög andel timmer av god kvalitet. Detta till gagn både för Sollerö Gemensamhetsskogs samfällighetsförening och för sågverken och deras kunder. Målsättningen och förhoppningen är för övrigt att delägarna och allmänheten skall finna nöje, trivsel och rekreation genom att tillbringa delar av sin fritid inom Gemensamhetsskogen marker.

Bengtsarvet s:1 har med tanke på sin arrondering och areal mycket goda förutsättningar att utveckla både fina naturskogs- och nyckelbiotoper. Vi inriktar naturvårdsarbetet på att mera noggrant lokalisera och koncentrera till de bestånd som har de kvalitéer som erfordras för att utveckla de efterfrågade biotoperna. Den omkringliggande produktionsmarken kan då utnyttjas mera effektivt för skogsproduktion. Styrelsen har under 2002 träffat avtal med Staten genom Skogsvårdsstyrelsen Dalarna-Gävleborg om ett Naturvårdsavtal för ett större område beläget vid Rossberget. Föreningen har avhänt sig rätten till brukande under 50 år. Avsikten är givetvis att tillskapa än högre naturvärden. Samfälligheten har uppburit ekonomisk kompensation genom detta avtal.

Sollerö Gemensamhetsskogs samfällighetsförening förvaltar även medel som tillkommit i några dikesföretags verksamhet. Med hjälp av dessa tillgångar och medel från egen verksamhet kommer föreningen att medverka i skötseln av socknens inägodiken.

Med förhoppning om ett ökande engagemang avseende frågor om och skötsel av Sollerö Gemensamhetsskogs samfällighetsförening tar vi steget ut i webbvärlden.