Åk norrut från Gesunda mot Ryssa. Efter någon kilometer passerar du en vacker milsten på vänster sida. Ett litet monument med en intressant historia.
Det finns milstenar på flera platser längs vägarna i socknen. Milstenar uppsattes efter 1649 års skjuts- och gästgiveriförordning då vägnätet uppmättes och skjutsnätet ordnades. De restes längs allmän väg vid varje
¼ (=2 672 m), ½ (=5 344 m) och hel (=10 688 m) gammal svensk mil. Milstenarna bar årtal och ofta landshövdingens namn och ibland kungens namnchiffer. De var ett verktyg för att skapa förtroende för resande att vägens längd var ordentligt uppmätt. Det fanns ju ingen GPS på den tiden.
Högsta kustlinjen
En intressant historia till är att vägen till Ryssa följer »högsta kustlinjen«. För många tusen år sedan var Skandinavien täckt av en 3 000 meter tjock inlandsis. Som du vet började isen att smälta och iskanten krympte
norrut. Omkring 6 500 år f. Kr var Siljan en havsfjärd till dåtidens Östersjön. Havsfjärden nådde en nivå av ca 210 m över dagens havsyta och täckte Sollerön och stora delar av Siljansdalen. Allt eftersom landhöjningen fortskred började Sollerön bli synligt. Vattendjupet blev allt mindre och till slut avsnördes Siljan från havet och blev en insjö. När du färdas mot Ryssa åker du på den högsta strandkanten av havsfjärden. Siljan är alltså inte bara geologiskt intressant för det stora meteoritnedslaget för 377
miljoner år sedan.
Ryssa – hemfäbod och hamn
Idylliska Ryssa var hemfäbod för Sollerön och Mora redan på Gustav Vasas tid.
Fisket i Siljan och Ryssån har alltid spelat en stor roll för byn och fisketraditionen lever vidare. Ofta är Ryssabor i topp i pimpelfiske och metartävlingar. Fisken ryssling (sik) har gett byn dess namn.
Ryssa har en intressant historia genom att byn var in- och utskeppningshamn till Siljansfors Järnbruk. Härifrån gick den omtalade ”Havsgatan” – en vinterväg som länkade samman Siljan med Västerdalarna via Siljansfors. Den omnämns redan år 1440.
Under åren 1738–1876 hade ”Havsgatan” stor betydelse för Järnbruket. Ångbåtar med pråmar från Leksand och Insjön lossade järnmalm som lades i depå i hamnen. Vintertid fraktades malmen med hästforor 8,5 km upp till Järnbruket. I motsatt riktning fraktades brukets produkter som stångjärn, knippjärn, spik mm för vidare transport ut på världsmarknaden. Den totala transportmängden under jan-mars 1848 uppgick till minst 6 000 hästlass à 450 kg.
Ryssån användes förr till flottning. Idag har ån två kraftverk med dammar och kanal. Gör gärna en liten sightseeing på de småvägar som går på var sin sida om ån vars mörka vatten ger en trolsk inramning. Naturen bjuder på både älg och bäver om du har tur. Längs ån ned mot Siljan finns ett övergivet tegelbruk och vid Siljan finns en vacker badplats med utsikt över arkipelagen. »BromanGard Bed & Breakfast Ateljécafé« och Ryssa Allianskapell ligger centralt i byn som idag har ca 150 boende.
SV_SE