Vattendomstolen gav 1924 »Dalälvens Vattenregleringsföretag« tillstånd att reglera Siljans vattenstånd med en variation på 1,88 m. Man insåg faktiskt de biologiska följderna av ett sådant ingrepp i naturen. I beslutet ingick därför att kraftverksbyggarna och regleringsföretagen skulle trygga fiskbeståndet genom att anlägga en fiskodling i Sollerö Socken. Fiskodlingen anlades här på Solleröns norra udde år 1926.
Innan beslutet hade en utredning gjorts om hur regleringen skulle komma att inverka på de olika fiskarterna. Man kom fram till att de vårlekande fiskslagen som gädda och abborre skulle gynnas av regleringen medan de höstlekande, framför allt siken, skulle lida skada. Därför skulle det i första hand odlas sik i fiskodlingen. Insamling av sikrom skedde främst i Ryssa och Limån. Och från nätfiskare längre ut på Siljan.
Snart började man också odla gädda. Fiskodlingens stora motorbåt gick i skytteltrafik för att sätta ut yngel eller samla in rom. Även cykel och bil användes.
På 1940-talet ökade efterfrågan på större fiskar för utplantering där regleringsskador hade uppstått på fiskbeståndet. Det gällde framför allt laxöring, röding och bäckröding. Då utökades fiskodlingen med en odlingsdamm i Ryssa. Så småningom byggdes 7 dammar till och ca 40 träbassänger när efterfrågan på större fisk steg ytterligare. Regnbågsforell blev mycket populär.
Billaster med fisk gick till norra Dalarna, Härjedalen, Värmland, Hälsingland, Västmanland och södra Dalarna. Kläckningen av sik- och gäddyngel nådde astronomiska tal. Ca 7–8 miljoner gäddor och 6 miljoner sik producerades per år och i slutet av 50-talet började man odla harr.
Från 1960 till 1969 byggdes 5 nya kraftverk i Österdalälven och siljansöringens lekplatser blev avstängda. Rom hämtades nedströms Spjutmo för kläckning och uppfödning till 2-åriga och 3-åriga ungar. Mellan 1972 och 1975 lyckades fiskodlingen leverera drygt 258 000 siljansöring. Hälften sattes ut i Österdalälven och hälften i Siljan. Siljansöring eller siljanslax som den också kallas är ett storvilt från forntiden då Siljan var en vik av Östersjön. Människans exploatering medförde att den livskraftiga stammen avtog. En av Fiskodlingens uppgifter var att återupprätta det hårt drabbade beståndet av siljanslaxen.
Fiskodlingen upphörde i början av 1980-talet.
Arbetet med att göra beståndet av siljanslax (siljansöring) starkare fortsätter. Laxtrappor förbi kraftstationer och dammar planeras och byggs längs Österdalälven. Det planeras också för omloppsbyggen i de mindre åarna vid Siljan (t.ex. Mångån) så att fisken kan vandra upp och leka i skogssjöar.
SV_SE