Geologerna säger att den här hålgropstenen förmodligen användes på bronsåldern, som omfattar åren 1 700 f.Kr till 500 f.Kr. Bronsåldern var den första förhistoriska period som visar tydliga tecken på internationella förbindelser med handel. Här i Norden kom sedan järnåldern och därefter vikingatiden fram till ca 1 050 e.Kr.
En hålgropsten är en flat sten eller klippa med urgröpta fördjupningar s k skålgropar som är urknackade med knacksten. Groparnas antal varierar från några få till flera tiotal. Skålgropar förekommer världen runt inom olika kulturer och under olika tider.
Hålgropstenar kallas för offerstenar och ligger oftast i närheten av eller på gravfält. De kan ha ett samband med dödskulten. Människor har också nedlagt offergåvor för att främja återväxten. Enligt folksägnen har groparna också använts för att avvärja sjukdomar.
Troligen har de också haft en viktig roll i samband med fruktbarhetskult. I folkmun kallas stenarna för älvkvarnar.
Hur den här stenen har hamnat i Gesunda döljes i dunkel.
I Dalarna finns offerstenar bland annat i Gagnef, Säter och By i Avesta.